Det är farligt för ett politiskt parti att överge sina rötter. Det är någonting som framför allt centerpartiet måste ta sig en allvarlig funderare på. Att allt inte är som det skall, om det vittnar grundandet av nya och ”konkurrerande” landsbygdspartier. Ty det håller just nu på att ske. Lämnas en lucka, fylls den snabbt.
Med det finska landsbygdspartiet under ledning av Veikko Vennamo som förebild har det tagits ett initiativ att bilda ett parti med namnet ”Landsbygdsdemokraterna”, som skall rida på missnöjesvågen mot dagens rovdjurspolitik och på uppfattade brister i kommunikationspolitiken och på svårigheter i att driva småföretag på landsbygden. Oavsett om dagens centerpolitik har tappat en del av sitt tidigare fokus på landsbygden eller inte, så finns det åtskilligt folk på landsbygden som uppfattar det så. Och det är allvarligt nog.
Centerpartiets strävan under den nuvarande partiledaren Maud Olofsson att hitta väljare utöver de gamla kärnväljarna har utan tvekan urvattnat den traditionella centerpolitiken i nyliberal riktning. Priset tog kanske en ung centerriksdagsledamot härom veckan som gick ut och okritiskt argumenterade för införandet av idel privata arbetsförmedlingar. Att förslaget ursprungligen kommer från partiledningen gör inte saken bättre.
Centerpartiet har nu ett drygt halvår på sig att övertyga landsbygdens befolkning om att talet om Stureplanscentern är elakt förtal. Om partiledningen anser sig ändå behöva sådana personer i partiet, så kan det vara lämpligt att sätta dem i karantän fram till valet, inga namn nämnda, men heller inga glömda..
